Nya perspektiv Visborg är ett delprojekt i Statens konstråds satsning ’Konst i Stadsutveckling’ och har skett i samverkan mellan Statens konstråd, Region Gotland och BAC. Syftet är att Region Gotland ska utveckla sina arbetsmetoder när det gäller att inkludera konstnärliga perspektiv i stadsutvecklingsprojekt.
Region Gotland planerar för bostadsutbyggnad och verksamheter i det tidigare regementsområdet Visborg i södra Visby. Projektet ’Konst i Stadsutveckling Visborg’ har genomförts som en del av Statens konstråds regeringsuppdrag ’Kunskapsnav offentlig konst’ i samverkan mellan Statens konstråd, Region Gotland och Baltic Art Center (BAC) 2019–2020. Syftet har varit att Region Gotland vill utveckla sina arbetsmetoder när det gäller att inkludera konstnärliga perspektiv i stads utvecklingsprojekt och på så vis försöka hitta nya och andra perspektiv i stadsbyggnadsprocessen och området än de direkt förväntade.
Gestaltad livsmiljö. De offentliga aktörerna, som regioner och kommuner, har en viktig roll i förverkligandet av den nationella arkitekturpolitiken som baseras på begreppet gestaltad livsmiljö, vilket omfattar arkitektur, form, design, och kulturarv, men även den offentliga konsten. Gestaltad livsmiljö ska, enligt politiken, ses som ett sammanhållet område där alla dessa perspektiv samspelar och berikar varandra. ’Konst i Stadsutveckling Visborg’ har varit ett försök att omsätta ambitionen i politik för gestaltad livsmiljö i en process som också kan fungera som ett praktiskt och användbart exempel.
I konstprojektet i Visborg har den stora möjligheten varit att låta den konstnärliga praktiken ge nya perspektiv och identifiera värden som kan bidra i en kommunal stadsutvecklings- och planeringsprocess. Samarbetet mellan konstnärer, planerare, arkitekter och landskapsarkitekter har givits plats och utrymme tidigt i gestaltningsprocessen.
De inbjudna konstnärer Ingela Ihrman, Juri Markkula och Gediminas och Nomeda Urbonas har bjudits in för att de tillför konstprojektet en blandning av erfarenheter och perspektiv och ett starkt intresse för samspelet mellan människa, natur, tid och plats. Arbetet har tagit formen av konstnärliga undersökningarna som bygger på dialoger och fysiska och materiella experiment som kan fungera som en konstnärlig förstudie av norra Visborgsområdet.
Bilder från Visborgsområdet
Ekonomisk karta från 1941 över norra Visborg och Södra Hällarna som bland annat visar öppna fält, alléer och järnvägsspår. Källa Lantmäteriet.
Etapp 1 området norra Visborg. Ur Kvalitetsprogrammet.
Norra delen av Visborgsområdet. Foto: Gunnar Britse.
Norra Visborg med planerad bostadsbebyggelse. Ur Kvalitetsprogrammet för Visborg.
Konstnärerna Juri Markkula och Nomeda och Gediminas Urbonas tillsammans med landskapsarkitekt Emilia Friberg-Olsson och konstprojektledare Helena Selder på plats i Visborg 2019. Foto: BAC
Stadsarkitekt Christian Hegardt på Region Gotland och Helena Selder på Baltic Art Center samtalar om förväntningar på konstprojektet.
I projektet ’ANNO MMXX’ har Juri Markkula utvecklat ett gestaltningskoncept för den planerade stadsparken Donners hage i Visborg. Konstnären har använt sig av platsens kulturhistoria och naturvärden har tematiserat regementsområdets tegelarkitektur, kulturstängsel och den lokala vegetationen i gestaltningar som markerar in- och utgångar i parken. Tanken med gestaltningskonceptet har varit att det ska bidra till att rama in Donners hage, både som en fysisk plats och en plats av minnen. ANNO MMXX består av fyra delar som markerar platser där man kommer att kunna passera genom parken till fots och cykel.
Juri Markkulas idé att arbeta med entréer kommer från den siktlinje som kopplar samman huvudentrén till Region Gotlands kontor, beläget i ett av de f d regementsområdets byggnader i Visborg, med den stora talldungen i Donners hage.
Den första delen av gestaltningskonceptet tänker sig konstnären som en tegelportal i form av ett brottstycke eller en ruin som speglar regementsarkitekturen i formspråk, skala och placering. Portalen är tänkt som en åldrad replik av entrén till Region Gotlands huvudkontor och är placerad mittemot dess port på andra sidan gatan vid Visborgsallén.
I den nordvästliga delen av Donners hage föreslås ett område där betande får håller efter ängsmarken. Här lyfts entrén fram på ett mer lågmält sätt med en gestaltning som vävs in ett existerande traditionellt gotländskt bandtun. Gestaltningen består i en avgjutning av bandtunets enträ i brons och är konstnärens hyllning till en mångtusenårig hantverkstradition. Själva entrén anpassar sig till de betande djuren och kan bestå i en avgjuten bronstrappa över stängslet, en s k stätta eller en sektion av själva bandtunet i brons inflätad i bandtunet.
Vid den nordöstra entrén till Donners hage, i närheten av ett diagonalt löpande cykel- och gångstråk som planeras, växer en al som klassas som jätteträd. Alen har en skyddszon på 15 m i diameter och gång- och cykelstråket gör därför en sväng runt trädet för att bereda plats för och spara dess rötter. Gestaltningen består här av en kopia av de understa 90-100cm av alstammen och en del av marken, en liten slänt som trädet står på. Alen och dess kopia placerad på andra sidan vägen bildar den tredje portalen i gestaltningsförslaget.
Vid Donners hages sydvästra entré är gestaltningen formad som en portik och grenslar det planerade cykel- och gångstråket. Skulpturen består av en struktur av 500x50cm PVC rör och skapar ett visuellt anslående landmärke och vägvisare in i Donners hage. Rören är klädda med fotografiska bildtexturer genererade med 3d teknik från omgivningarna i och runt om Donners hage. Dessa fotografiska ytor bildar ett kamouflage skapad specifikt av och för Visborg och är en association till platsens militära förflutna. Gestaltningen är också inspirerad av den hinderbana som användes för soldaternas styrketräning i närheten.
Juri Markkulas har i sin process med gestaltningarna för Donners hage arbetat med modeller och 3D-skisser för att visualisera projektets olika delar.
Modell av tegelportal, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020. Foto: Juri Markkula.
Modell av tegelportal, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020. Foto: Juri Markkula.
Skiss av tegelportal, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020. Illustration: Juri Markkula.
Illustration tegelportal, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020. Illustration: Juri Markkula.
Modell av tegelportal, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020. Foto: Karl Melander.
Ruin, modell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Karl Melander
Bandtun, modell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Juri Markkula.
Bandtun modell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto Juri Markkula.
Bandtun, bronsmodell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Juri Markkula
Bandtun, bronsmodell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Karl Melander
Bandtun, del av trappsteg, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto Juri Markkula.
Bandtun, modell trappsteg, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Karl Melander
Alen, 3d skiss, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Illustration: Juri Markkula.
Alen, 3d skiss, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Illustration: Juri Markkula.
Alen, 3d print, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020
Alen, 3d print, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020
Alen, modell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Karl Melander
Alen, modell, ANNO MMXX, Juri Markkula, 2020. Foto: Karl Melander
Skiss hinderbana, Donner Hage, Juri Markkula 2020.
Fotografisk bildtextur genererat av bilder från Visborg, Pergola, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020.
3d skiss, Pergola, ANNO MMXX, Juri Markkula 2020. Illustration: Juri Markkula.
Juri Markkula berättar och visar modeller för gestaltningskonceptet ANNO MMXX på plats i Donners hage.
Juri Markkula är baserad i Visby på Gotland och arbetar med gestaltningsuppdrag och utställningar lokalt, nationellt och internationellt. Juri Markkulas arbete är baserat i måleri och undersöker det dynamiska förhållandet mellan betraktare och fysiska material. I sin ateljé, såväl som i offentliga gestaltningsuppdrag, experimenterar han ofta med relationen mellan kroppars rörelser, ytor och perception.
Ingela Ihrman har föreslagit en modell för konstnärliga medverkan där resultatet inte är ett realiserat verk, utan en realiserad process inom projektets ramar. Hennes projekt har inte i första hand riktat sig till de som kommer att bo och arbeta i ett framtida Visborg utan till de tjänstepersoner på Region Gotland som arbetar med att planera stadsdelen idag. På så sätt har konstnären tänkt att den konstnärliga blicken och tänkandet kan sippra vidare genom de olika personernas arbeten och påverka själva planeringen.
Genom projektets gång har konstnären genomfört samtal med gestaltningsgruppen för Visborg och tagit del av underlag, planer och tankar. Parallellt med detta har hennes egen process genererat bilder, objekt, ljud, text och rörelser som kopplar samman delar av stadsutvecklingsprojektet med historien, människans förhållningssätt till naturen och specifika växter och djur. Processen inom hennes konstnärliga förstudie har siktat mot ett verk i form av ett tänkt tåg betitlat ’Tågandet på Visborg’. Som en del av projektet har konstnären genomfört ett test på Regionens Rådhus i Visborg med Anna Haglund och Frida Peterson som prövade att tåga i kostym, blåsa toner i flaskor och sjunga den specialkomponerade körsången ’Gotlands vatten och avlopp’. I ett försök att fånga upp och bearbeta de visionsbilder som skapats för att kommunicera och visualisera ett framtida Visborg har konstnären även tryckt en serie affischer på samma lumppapper som gråvatten-svartvatten-kostymerna tillverkats av. Affischerna delades ut till personer som varit involverade i processen.
Ingela Ihrmans ambition med projektet har varit att skapa en konst som är uppsökande och ambulerande. I detta ryms en kritik av att man inte har planerat för kultur i Visborg, men också en konstruktiv lösning på problemet.
Projektet fångar in och ställer aspekter av stadsbyggnad på sin spets – från det tekniska till det existentiella och ger därmed den nya stadsdelen och dess utveckling fler bottnar och större djup.
”Jag har velat göra konst som inte är hänvisad till en avgränsad yta, som det ofta ser ut i gestaltningsuppdrag, utan är i rörelse, precis som livet, konsten och stadsplaneringen. Tåget söker sig fram och väljer sin egen plats.”
Tågets karaktärer ’svartvatten/gråvatten’, ’fikonet’ och ’oljefågeln’ kan alla sägas ha en mer eller mindre tydlig relation till underjordiska eller kroppsliga vätskor. I det framtida Visborg förekommer vattnet som bristvara och i separerade spillvattenledningar. Kroppens svarta och gula vätskor är historiska sätt att ge mening till det vi idag kallar psykisk ohälsa. Oljefågelns olja, som människan utvinner och använder till oljelampor, för tankarna både till människans våld och till idén om själen som ett ljus.
Fikonkaraktären som kan klyva sig berättar något om upplevelsen av en förlust eller vad det innebär att göra ett snitt genom en (hus)kropp för att föreställa sig ett inre rum. ’Tågandet på Visborg’ kan ses som ett format som kan utvecklas och skalas upp i dialog med skolelever, arbetsplatser, körer och orkestrar och framföras publikt i mindre sammanhang eller kanske som ett större offentligt framträdande.
Ingela Ihrmans konstnärliga process på Visborg har dokumenterats med film, ljud och bild.
Test med svartvatten/ gråvattendräkter
Test med fikonkostym
Test med oljefågelkostym
Repetition av Gotlands vatten och avlopp
Test med Treoljud
Dikt 1177
Kärleksdikt
Test med flaskljud
Test med rördromljud
Fikonet, performancetest, Rådhuset, Region Gotlands, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: BAC
Fikonet, performancetest, Rådhuset, Region Gotlands, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: BAC
Fikonkostymen under konstruktion i ateljén, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Fikonkostymen under konstruktion i ateljén, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Svartvatten-gråvatten kostym under konstruktion ateljén, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Svartvatten-gråvatten kostym, performancetest, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: BAC
Perfomancetest med Ingela Ihrman, Anna Haglund, Frida Peterson, Rådhuset, Region Gotland, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: BAC
Sångmanus till Gotlands vatten och avlopp och dikten 1177. Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Oljefågelskostym under konstruktion i ateljén, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Oljefågelskostym, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Processbild, digitalt möte med Ingela Ihrman, Christian Hegardt och Helena Selder med oljefågelsteckning som bakgrund. Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman 2020. Foto: Ingela Ihrman
Screentryck på lumppapper, Tågandet på Visborg, Ingela Ihrman, 2020. Foto: Ingela Ihrman
Ingela Ihrman berättar om hur tågets karaktärer växte fram ur den konstnärliga processen och samtalen med gestaltningsgruppen.
Ingela Ihrman bor och arbetar i Malmö men är verksam i både Sverige och internationellt med utställningar, gestaltningsuppdrag och egna projekt i offentliga rum. Som konstnär arbetar hon med bl a med skulptur, teckning och performance och använder gärna växter och djur i sitt arbete med att undersöka de mänskliga och sociala sammanhang vi ingår i.
Utgångspunkten för Nomeda och Gediminas Urbonas konstnärliga undersökning, ’The Swamp Observatory – an Instrumentarium for Change of Perspective’, har varit de planerade dagvattendammarna i norra Visborg. Under ett antal år har konstnärerna arbetat med träsk som något mer än ett biologiskt koncept eller en metafor för oorganiserad lera. Konstnärerna ser våtmarken som en form av intelligens och modell för samexistens livsformer emellan som vi människor kan lära oss av. De planerade dagvattendammarna kan inte sägas utgöra en våtmark men kan genom sitt anlagda landskap komma att få liknande funktioner som: kolsänka, uppsamling och distribution av vatten, filtrering av föroreningar, habitat och tillflyktsort för växter och djur, men också som en destination för vetenskaplig och konstnärlig forskning.
Med projektet ’The Swamp Observatory’ har konstnärerna skapat en konceptuell ram och digitalt verktyg för invånare att lära sig om och observera den livsmiljö som de planerade dagvattendammarna i Visborg kan ge upphov. Genom Augmented Reality-teknik förstärks verkligheten med föreställningar om framtida, ännu okända, material och arter. På så vis vill konstnärerna utveckla en metodik för konstnärlig intervention i stadsutveckling via miljöpedagogik.
Tanken är att invånare ska få tillgång till ’The Swamp Observatory’ genom en digital värld via webben och genom en applikation som kan aktiveras i exempelvis en smartphone och som ger sensorisk förstärkning av platsen i Visborg. I den digitala världen kommer användare att kunna fokusera på olika delar av livsmiljön runt dagvattendammarna som exempelvis: lera, insekter, svamp eller groddjur. Användarna kommer att kunna utforska relationerna mellan arter och deras roll i det lokala ekosystemet medan de lockas att observera, lyssna och röra sig genom landskapet och använda andra sinnen.
Genom att utveckla och använda sig av Augmented Reality-teknik föreslår konstnärerna en ny modell för konst i offentliga rum som skapar engagemang för ekosystem i lokalsamhället och möjliggör en sensorisk upplevelse av platsen innan planprocessens påverkat staden fysiskt. Med AR-teknik kan medborgare uppleva en hybrid mellan fysisk verklighet och fiktion. Projektet för fram idén om en social biotop och ett nytt sätt att engagera nuvarande och framtida medborgare i stadsutveckling där pedagogiska interventioner och en process av kollektivt konstnärligt skapande kan katalysera fram en ny virtuell allmänning.
Projektet har utvecklat en digital prototyp i samarbete med sjätteklassarna och deras lärare på Atheneskolan som på sina bildlektioner har bidragit med att skapa karaktärer som kommer att samexistera i ’The Swamp Observatory’.
Urbonas Studio har dokumenterat sitt arbete med konceptuella skisser för AR miljö. Teckningarna är gjorda av elever på Atheneskolan och 3D modellerna i samarbete med Indrė Umbrasaitė. AR av Steven Bachelder. Foto: Karl Melander
Konceptuell skiss för AR miljö. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2021.
"Mushroom" av Sam är en hallucinogen växt som låtsas vara en svamp. Den framträder som ett irrbloss för att locka flugor djupare in i Quagmire.
Vänliga "Spirillum" av Nathalie flyger i spiraler, lever på vattenbakterier och pratar med växter för att få dem att växa bättre.
"Seagrasseassador" av Tyra är en förfader till bläckfisken. Den kom fram ur fossil och hjälper till att cirkulera metangas i träsket och lever i symbios med Poppys "Cocomolko" bakterie, som frodas på koldioxid.
“Creepy face” av Julie är ett mineral som indikerar fuktighetsnivån i träsket. Det lyser och flyter runt när den är blöt och sitter mörk och vresig när träsket är törstigt.
“Flying Pineapple” av Noah är en biodestruktör som frodas på svavel och skapar enzymer för att bryta ner plast. Alla i Quagmire älskar lukten och smaken av Pineapple.
"Mushroom" av Sam är en hallucinogen växt som låtsas vara en svamp. Den framträder som ett irrbloss för att locka flugor djupare in i Quagmire.
Vänliga "Spirillum" av Nathalie flyger i spiraler, lever på vattenbakterier och pratar med växter för att få dem att växa bättre.
“Creepy face” av Julie är ett mineral som indikerar fuktighetsnivån i träsket. Det lyser och flyter runt när den är blöt och sitter mörk och vresig när träsket är törstigt.
Konceptuell skiss för AR miljö. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2021.
Konceptuell skiss för AR miljö. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2021.
Teckningarna av klass 6 på Atheneskolan. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2021.
Gediminas Urbonas berättar för sjätteklassarna på Atheneskolan om en skulptur under ett digitalt möte. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2020.
Nomeda och Gediminas Urbonas möter klass 6, Atheneskolan under ett digitalt möte. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2020.
Nomeda och Gediminas Urbonas träffar eleverna Atheneskolan under ett digitalt möte för att diskutera deras teckningar. The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2020.
Landskapsarkitekt på Region Gotland Karin Stephansson visar klass 6, Atheneskolan Visborgsområdet The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2020.
Karin Stephansson visar klass 6, Atheneskolan Visborgsområdet The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2020.
Skiss ur projektförslag, The Swamp Observatory, Urbonas Studio, 2020.
Nomeda och Gediminas Urbonas ger bakgrunden till sitt projekt ’The Swamp Observatory’ och visar hur de vill arbeta med miljöpedagogik som en form av offentlig konst. Johannes Persson, mentor för klass 6 på Atheneskolan, berättar hur eleverna medverkat till skapandet av den digitala världen ’The Swamp Observatory’.
Urbonas Studio är grundat av konstnärerna och pedagogerna Nomeda och Gediminas Urbonas baserade i Cambridge, Massachusetts och i Vilnius i Litauen. Urbonas Studio arbetar med interdisciplinär forskning som främjar utbyte mellan olika former av kunskap och konstnärlig praktik i jakten på projekt som kan förvandla det offentliga rummet och den kollektiva föreställningsförmågan. Urbonas Studio forskar och undervisar på the Massachusetts Institute of Technology, USA.
De konstnärliga undersökningarna i ’Konst i stadsutveckling Visborg’ har bidragit med mängder av nya perspektiv på Visborg men även erfarenhet och kunskap om hur de konstnärliga perspektiven kan inkluderas i planprocessen. Läs mer om konstprojektet i rapporten ”Nya Perspektiv Visborg - tre konstnärliga undersökningar”, som du kan ladda ner längst på sidan.
För det mesta kommer kommer konsten in då beslut om investeringar tagits och då den egentliga planeringsfasen är över. Genom konstprojektets organisation med en konstprojektledare kopplad till gestaltningsgruppen för Visborg har arbetet med konst lagts närmre planeringen än arbetet med konstnärlig gestaltning brukar ligga. Det här sättet att organisera arbetet är i sig en metod för att inkludera konstnärliga perspektiv i planeringsprocessen.
Poängen med att tillföra det konstnärliga perspektivet i planprocessen har varit att få in nya och andra perspektiv på gestaltningsfrågor än de arkitekter och landskapsarkitekter har till uppgift att bidra med. Ur bildkonstnärens utbildning och roll kommer förmågan och uppgiften att erbjuda en djup och kritisk analys av gestaltningsfrågor. Konstnärliga undersökningar kan därför användas för att uppmärksamma värden som inte uppmärksammats eller inkluderats och bearbeta och fördjupa inriktningen på gestaltningsfrågor.
I syfte att inkludera konstnärliga perspektiv i stadsbyggnadsprocessen kan man utgå från tidpunkten då andra konsulter, exempelvis arkitekter och landskapsarkitekter, kopplas in att studera aspekter av stadsutvecklingen som i slutändan kan påverka medborgarnas gestaltade livsmiljö, d v s gestaltningsfrågor överlag. Värden, inriktningar och prioriterade områden som lyfts fram i de konstnärliga undersökningarna kan sedan användas som underlag för konstplaner.
I Stadsutvecklingsprojekt Visborg har de konstnärliga undersökningarna resulterat i förslag på konkreta gestaltningar men även i konstnärliga processer kring stadsbyggnadsfrågor som involverar deltagande och pedagogik. Utbytet med den samlade sakkunskapen hos gestaltningsgruppen har varit en resurs för konstnärernas arbete. Gestaltningsgruppen har i gengäld fått in konstnärliga bearbetningar av de inriktningar man givit konstnärerna genom konstprojektets huvudteman ”mötesplatser och gröna stadsrum” och ”rörelse, stråk och länkar”.
Juri Markkula har visat hur stadsdelens identitet kan förstärkas och utvecklas i den planerade stadsdelsparken Donners hage i gestaltningskonceptet ’ANNO MMXX’. Urbonas Studio har i sitt projekt, den digitala världen ’The Swamp Observatory’, velat lyfta konstens roll för hållbarhetsfrågor genom pedagogik och genom skapandet av delaktighet kring de planerade kring dagvattendammarna i Visborg. Ingela Ihrman har visat hur både tjänstepersoner och medborgare kan inkluderas i en konstnärlig bearbetning av stadsbyggnadsprocessen i sitt projekt ’Tågandet på Visborg’ – vilket också är ett förslag på ett mobilt kulturellt inslag i den nya stadsdelen.
Stadsarkitekt Christian Hegardt på Region Gotland och Helena Selder på Baltic Art Center samtalar om slutsatser om konstprojektet.
Ladda ner projektets rapport i PDF-format.
Besök Region Gotlands sida om Visborg.
Läs mer om Konst i Stadsutveckling.
Tack till konstnärerna Ingela Ihrman, Juri Markkula och Nomeda och Gediminas Urbonas.
© Respektive fotograf och konstnär. Om du vill publicera bilder på webb, i tryckt form eller på något annat vis måste du själv se till att avtal med konstnär och fotograf finns.
Webbsida av Konst & Teknik. Satelitbild från Google. Typsnitt av Celine Hurka, Dinamo och Radim Pesko.
För mer information kontakta gärna Helena Selder, konstnärlig ledare Baltic Art Center, eller Christian Hegardt, stadsarkitekt Region Gotland.
